De tekniska prylar vi omger oss med i vardagen blir allt mer
komplicerade för varje år. Samtidigt verkar de ofta enklare och mer
intuitiva att använda. De digitala produkterna förändras ständigt
och anpassar sig till vårt beteende, hittar nya sätt att vara till
hjälp. Enheter som smarta telefoner, bärbara datorer och bärbara
fitness trackers är helt enkelt mer komplexa än de fysiska objekt
som skapades av designers från början.
Jag sätter mig ner tillsammans med Heather Wiltse, forskare på
Designhögskolan vid Umeå universitet, för att prata om hur vi kan
analysera och förstå dessa mångfacetterade digitala produkter. Hur
kan designers bidra till att främja öppenhet för användaren och
kanske påverka hur dessa nätverksbaserade digitala saker kan se ut
i framtiden?
- Produkterna utvecklas så snabbt att designen har svårt att
hinna med. De formas istället av andra källor, till exempel
marknadsföring, affärsverksamhet och teknologi. Till exempel så
handlar ett smart hem om att göra våra liv mer praktiska och
effektiva, men anslutna enheter är också utformade för att samla in
data om människor och deras beteende. Slutanvändarnas faktiska
behov är inte de enda som beaktas när dessa produkter utvecklas,
eller till och med inte ens det primära, säger Heather Wiltse.
Heather Wiltse
är forskare på Designhögskolan vid Umeå universitet. Hennes
forskning fokuserar på egenskaperna hos digitalt utformade
produkter och de roller som de spelar i
samhället.
Heather Wiltse är forskare på Designhögskolan vid Umeå
universitet. Hennes forskning fokuserar på egenskaperna hos
digitalt utformade produkter och de roller som de spelar i
samhället.
"Om du inte betalar för det, då är du
produkten"
I den nya boken myntar Heather Wiltse och Johan Redström
termen "fluid assemblages", som beskrivning av våra
digitala produkter och tjänster bestående av en mängd olika
komponenter (assemblages) och som ständigt förändras
(fluid). Ett exempel på en sådan produkt är Spotify.
- När det gäller Spotify, som vi för en längre diskussion kring
i boken, formar de sina användare till en publik för att sedan
kunna ge uppmärksamheten åt annonsörer. Det kan förstås vara bra,
men vi måste erkänna det faktum att användandet av Spotify för att
lyssna på musik innebär en helt annan dynamik och får andra
konsekvenser än att använda en traditionell bandspelare. I dag
drivs skapandet av sådana digitala produkter av andra krafter som
har ett intresse av att samla in data. Som man ofta säger
nuförtiden, "om du inte betalar för det, då är du produkten".
Både Spotify, Google, Facebook och andra gratistjänster bygger
på sådana annonseringsmodeller, berättar Heather Wintsle. Så det
här är helt klart inte användarcentrerad design i den meningen att
man bryr sig om mänsklig erfarenhet, värderingar och
integritet.
Fastän användarna i dag upplever de digitala enheterna som
engagerande och användarvänliga, är det ofta en upplevelse som är
avsedd att maskera vad som verkligen händer när människor
interagerar med de digitala enheterna.
- Boken ställer egentligen öppna frågor: Hur kan vi,
framåtsyftande, arbeta med våra digitala prylar, vilka faktiskt är
väldigt spännande och fulla av möjligheter? Hur vi kan göra det på
ett ansvarsfullt sätt, exponera nuvarande och ofta problematisk
dynamik men också föreställa oss och skapa prototyper för hur saker
skulle kunna vara på ett annorlunda sätt?
Design vs
plattformkapitalism
Heather Wiltse och Johan Redström poängterar att det är viktigt
att designers är öppna kring vad "fluid assemblages", faktiskt
innebär.
- Plattformar såsom Amazon, Google, Facebook, Spotify erbjuder
hårdvara och programvaruresurser som andra företag kan använda för
att skapa produkter och tjänster. Det är givetvis ganska
användbart, men det sätter också dessa företag som äger
plattformarna i nyckelpositioner där de tjänar som mötesplats för
många olika aktörer och där de kan registrera alla aktiviteter som
löper genom dem. Detta är en enormt fördelaktig position, särskilt
eftersom det primära sättet att driva ekonomisk tillväxt nu är
genom att utnyttja data. Denna situation kallas
plattformkapitalism.
Med plattformkapitalism är datainsamling en topprioritering. Så
istället för att göra produkter som överförs från producent till
konsument vid tidpunkten för försäljningen, finns det pågående
relationer mellan producenter och konsumenter. Konsumenterna får
kontinuerliga produktuppdateringar och personifiering, medan
producenter samlar in massor av data om vad människor gör.
Det yttersta målet är att få personer som är inloggade hela
tiden på enheter, som Spotify skryter med till annonsörer. Det här
är en drastiskt annorlunda typ av design och relationerna mellan
tillverkning och användning än industriella design som kom fram
under den industriella revolutionen.
I dag är allt utformat kring att hålla användarna inloggade,
vilket gör att vi interagerar, vilket till slut gör det till en
beroendeframkallande upplevelse. Det innebär att nya funktioner och
produkter ofta utvecklas enbart med syftet att hålla människor kvar
på plattformen.
- Sådan produktutveckling drivs knappast av användarens verkliga
behov.
Den mänskliga erfarenheten i en digital
värld
Designforskning handlar mycket om att gå från en befintlig till
en föredragen situation. Det handlar inte bara om förståelse, den
initierar också förändring.
- Målet med vårt forskningsprojekt för de närmaste tre åren av
är att försöka utveckla idéer som kan hjälpa oss att förstå och
prata med andra om vad som händer och hur våra nätverksbaserade
prylar skulle kunna vara designade annorlunda. Ofta försöker
"fluid assemblages" att efterlikna tidigare typer av saker
- till exempel en Apple-klocka som verkligen är mer som en liten
dator än en mekanisk klocka - och försöker att dölja komplexiteten
i vad de faktiskt gör. Men vilka andra estetiker kan vara möjliga
och mer och transparenta? Det är självklart en mycket stor
designutmaning att göra något som är komplicerat och i flera lager
synligt.
Heather Wiltze och Johan Redström vill också vidare utforska vad
dessa digitala enheter faktiskt gör som en del av större nätverk.
Vad är funktionerna som användarna inte ser? Vilken typ av
datainsamling pågår? På en större skala kan man fråga hur vår bild
av världen formas när vi som en del av samhället representerar och
behandlar allt i termer av data och beräkningar.
Text: Jens Persson, oktober 2018
